MariLundin

Var ska man börja...
Blev dålig natten mellan lördag och söndag förra veckan, och jag tror det berodde på att jag åt en ynka morot till dippen på lördagkvällen...
Så fick ont och började spy under natten där och resten av hela morgonen, som tur va så var ju min älskade mange hemma så han kunde ta barnen!!
Jag har ju medicin som jag ska ta när själva "attackerna" börjar men dom två som jag tog hjälpte inte så jag ringde 1177 och dom sa att jag skulle åka in till akuten på en gång !
Ja ha, det var bara o klä på sig och packa in barnen i bilen, så dålig som man va så hade man en kasse i knät under färden. Var först tvungen o lämna Hampus hos Manges bror så vi inte behövde ta med honom upp. Man visste ju inte hur länge man skulle bli kvar där.... längsta bilfärden ever!
Men efter 2 kräkstop så var vi äntligen framme på akuten, nummerlapp togs och vi satte oss i väntrummet.
Sen fick jag komma in o prata o hon såg redan då att jag knappt kunde prata för att jag hade så ont... så den snälla damen ringde och skynda på akuten så jag kunde få hjälp så fort som möjligt!
Blev blodprov, urinprov, temp mm. sen blev jag skjutsad på säng till ett litet väntrum där jag låg och tillslut fick morfin!
Mamma kom och böt av med Mange för han hade biljetter till hockeymatchen som va mellan Almtuna och Leksand då så mamma fick stanna med mig och ta hand om Adrian! Vad skulle man göra utan mamma!

Sen efter ett tag så fick vi äntligen åka upp till 70 huset där jag blev inlagd.
Fick dropp på en gång och sen va det bara o vänta...sen kom Mange och bytte av med mamma!
Den natten fick Hampus sova hos mormor och dan efter tog min syster honom fram tills Mange kom o hämta honom och så sov han o Hampus här hemma under natten Måndag/tisdag, så Hampus kunde gå på dagis på tisdagen, så nån i familjen fick en vanlig vardag!
Doktorer kom in o prata och kände på magen och konstaterade att ja det måste bli en operation...
Så en tid på Enköpings sjukhus blev det så på Tisdag eftermiddag åkte jag Adrian och Mange dit. Hampus blev hämtad av sin farfar på dagis och sen spenderade natten hos hans faster och kusin! Och blev skjutsad till dagis på Onsdagen méd!
På onsdagen för oss blev det lite nervöst... Mange skjutsade Adrian hem till Uppsala där han skulle vara med mormor och sen drog han ner till Skåne med jobbet...
Där låg jag själv på sjukhuset och skulle in på operationen... men som tur va så behöve jag inte vänta länge utan precis när jag skulle följa med Mange ut så kommer dom o säger att nu ska du ner på operationen, det var bara o hoppa in i duschen och på med sjukrocken...
ca 10.30 blev jag nedsövd och kom in på uppvaket runt 12.00, men vakna inte upp förrän 16-17  på kvällen...
Dom berättade att jag skulle få ligga kvar ett tag till för innan jag riktigt vakna till så hade jag haft svårt o andas.. eller jag hade så ont när jag andades pga att en slang var indragen till gallan.. så jag glömde bort o andas... så dom hade fått gå o putta till mig hela tiden så jag skulle andas. Så inte förrän vid 20 tiden kom jag upp på rummet.
Men när jag vakna nere på uppvaket va det första jag fråga vad klockan va och då fick jag lite panik... Gu jag måste ringa mamma!! Men henne fick jag inte tag på förrns runt 18 och hon va orolig...inte så konstigt kanske...
Kunde inte ringa till Mange heller för jag kom inte ihåg hans mobilnr =P
Men Lyckligt slut blev det när jag dagen efter blev hämtad av mamma och fick åka hem!!!!!! Men fick inte amma Adrian på 24 timmar så det var lite jobbigt och gå upp och handpumpa brösten på natten...

Med tre hål i magen så fick dom bort allt och kirurgen sa tom att om jag hade väntat längre så hade det blivit värre ( en större operation med ett stort snitt på magen)
Men nu mår jag bra går på smärtsillande fortfarnde med får sån stor hjälp av familjen, är så himla tacksam!!!
Tack alla som har hjälpt oss under den här veckan med barnen!! TACK!
Nu hoppas vi på att det inte blir nå mer skit! Orkar inge mer nu!
Nu blir det fokus på dopet som är om en vecka=) Spännande!!